Ensammast i världen

Varning för negativt inlägg. Jag kan inte vara en av dem som bara säger massa positivt om sånna här erfarenheter, det har passerat drygt en vecka och nu är det tungt. Jag har fortfarande inte hittat någonstans att bo så för tillfället sover jag på soffan hos en tjej från Sverige och hennes 40åriga japanska roommate. Jättesnällt förstås men ångesten växer inom mig att inte hitta ett ställe att bo på. Just nu vill jag bara hem, hem till tryggheten och kärleken. Hem till en varm famn. Jag vet att man behöver sånna här prövningar men just nu är det mest jobbigt...