Time to pretend

Igår låtsades jag. Jag tog på mig hörlurarna och la ned solbrillorna i fickan påväg ut ur lyan. Jag satte på mig dem när jag gick utanför dörren och det kändes som att alla stirrade på mig. "Vad gör hon?" "det är februari?" osv. Men jag orkar faktiskt inget mer nu. Vill inte plaska runt längre i kletigt, ovärt GOJS. Jag stod stilla i solen medans den gick ned och fick åtminstone avnjuta några minuter av vårkänslor. Jag la ned brillorna i fickan och gled vidare mot busshållsplatsen. Där stod folk i dunjackor och absolut utan solglajjor. Jag satte på mig dom en liten stund till, kanske kunde lura dom också, tänkte jag. Men när jag vaknade i morse insåg jag att det faktiskt inte går att lura mig själv, eller människorna på busshållsplatsen. I morse var det jag som stod där i dunjacka, kängor och absolut utan solglasögon.


The Pretender